Så tas en detaljplan fram

Vad är en detaljplan?

En detaljplan anger bland annat vad marken får användas till och hur stor del av ett markområde som får bebyggas. Den kan också ange hur höga byggnaderna får vara och hur nära gator och vägar som byggnaderna får ligga.

En detaljplan består av olika delar

Plankarta med bestämmelser – Anger exakt vad som gäller för all mark som detaljplanen omfattar

Planbeskrivning – Redovisar planens syfte och förutsättningar, samt beskriver varför planen ser ut som den gör. Även en beskrivning av åtgärder för att genomföra planen ingår. Den berör ekonomi, teknik, organisation och fastighetsrätt. Detaljplanen ska också redovisa vilka följder på miljön som planen kan medföra.

Områdesbestämmelser

På ett fåtal platser i Alvesta kommun finns det områdesbestämmelser. Områdesbestämmelser säkerställer vissa grunddrag av marken och vattens användning. Avsikten med områdesbestämmelser är att åstadkomma en övergripande reglering som grund för efterkommande prövningar, som exempelvis bygglovsprövning.

Din möjlighet att påverka

Detaljplansprocessen är en demokratisk process som ska bygga på insyn och möjlighet att tycka till. Privatpersoner, myndigheter, organisationer och andra remissinstanser kan lämna synpunkter på planen under tiden den tas fram.

Olika sätt att ta fram en detaljplan

Det finns flera olika sätt (förfaranden) som används för att ta fram en detaljplan. Vilket förfarande kommunen väljer beror på hur förslaget till detaljplanen ser ut. Valet påverkas bland annat av hur förslaget stämmer överens med kommunens översiktsplan och vilken betydelse förslaget får för allmänheten och miljön.

De vanligaste förfarandena är standardförfarande och utökat förfarande. Standardförfarande och utökat förfarande används för planuppdrag som beslutades efter årsskiftet 2015. De följer den nuvarande lagstiftningen.

Standardförfarande

Standardförfarande används för planuppdrag beslutade under 2015 eller senare. Standardförfarande är utgångsläget vid val av förfarande utifrån nuvarande lagstiftning. Standardförfarande kan tillämpas om förslaget till detaljplan:

• Är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplanen.
• Inte är av intresse för allmänheten eller i övrigt stor betydelse.
• Inte antas medföra någon betydande miljöpåverkan.
• Förfarandet innehåller två kommunikationssteg: samråd och granskning.

Om planförslaget är mycket enkelt kan man använda en snabbare variant av standardförfarandet – ett så kallat begränsat förfarande. Den processen innehåller endast ett kommunikationssteg: samråd. Om planförslaget godkänns av alla sakägare går det direkt till antagande.

Utökat förfarande

Utökat förfarande används för planuppdrag beslutade under 2015 eller senare. I vissa fall går det, på grund av planförslagets karaktär, inte att använda standardförfarandet. Då använder kommunen i stället utökat förfarande vilket är något mer omfattande än standardförfarandet.

Ett utökat förfarande används om förslaget till detaljplan:

• Inte är förenligt med översiktsplanen eller länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplanen.
• Är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt stor betydelse.
• Antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Planförslag som följer det utökade förfarandet får större spridning i samband med samråd genom att förslaget kungörs i ortstidningen (Smålandsposten) inför samråd.

Planprocessen steg för steg

Hur man får lov att använda och bygga på mark i ett område styrs ofta av en detaljplan. Här beskriver vi hur det går till att ta fram en detaljplan och planprogram.

1. Begäran om planbesked

Om du vill bygga något som kräver en ny eller ändringar i en detaljplan börjar du med att ansöka om planbesked. Efter diskussion med planenheten ska fastighetsägare/exploatör inkomma med en begäran om planbesked. Kommunen är då skyldig att inom fyra månader meddela om och när en planläggning ska påbörjas. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar i normala fall om och när en detaljplan ska upprättas. I vissa fall beslutar kommunstyrelsen.

2. Planbesked

I samband med ett positivt planbesked fattar samhällsbyggnadsnämnden beslut om att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan. I planbeskedet anges riktlinjer för den fortsatta planeringen.

3. Planförslag

Kommunen tar fram ett planförslag tillsammans med fastighetsägaren/exploatören. Syftet är att se till så att mark- och vattenområden används på bästa sätt utifrån ett helhetsperspektiv och en sammanvägning av flera olika intressen.

4. Samråd

När planförslaget har tagits fram skickas det ut på samråd. Då får myndigheter, organisationer och andra remissinstanser, fastighetsägare och de som bor inom eller i närheten av planområdet ta del av planförslaget. Är många berörda annonserar vi samrådet i ortstidningen (Smålandsposten).

Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen. Det är därför också vanligt att vi ordnar ett samrådsmöte för att berätta om förslaget. Om du har synpunkter på förslaget till ett planprogram eller detaljplan ska du lämna dem i skriftlig form innan tiden för samrådstiden löpt ut. Planförslagen finns tillgängliga på alvesta.se.

5. Samrådsredogörelse

Efter samrådet upprättar kommunen en samrådsredogörelse där alla synpunkter som har kommit in under samrådet sammanställs och bemöts. Samrådsredogörelsen ligger till grund för eventuella revideringar av förslaget inför granskning.

6. Granskning

Ett omarbetat planförslag kommuniceras en andra gång genom att ställas ut på granskning. Under granskningstiden ska kommunen hålla förslaget tillgängligt för alla som vill granska det. I Alvesta kommun finns planförslagen tillgängliga på kommunens webbsida och digitala anslagstavla.

För standardförfarande är granskningstiden minst två veckor. För utökat förfarande är granskningstiden minst tre veckor. Den som inte framfört sina synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslut i ärendet.

7. Granskningsutlåtande

Efter granskningstiden sammanställer och bemöter kommunen de inkomna synpunkterna i ett så kallat granskningsutlåtande. Utlåtandet och handlingar som justerats skickas till Länsstyrelsen och till berörda som haft skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda.

8. Antagande

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar i normala fall om antagande av detaljplanen. I särskilda fall, exempelvis om planen strider mot översiktsplanen, antas planen av kommunfullmäktige.

9. Överklagande/Överprövning

Efter antagande kan detaljplanen överklagas hos mark- och miljödomstolen. Därefter kan domen överklagas vidare hos mark- och miljööverdomstolen, men då krävs först ett prövningstillstånd.

För att ha rätt att överklaga ska man vara berörd av detaljplanen och senast under granskningstiden ha framfört skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda av kommunen. Tiden för överklagande är tre veckor från dess att kommunen tillkännagivit beslutet på kommunens anslagstavla.

Länsstyrelsen kan upphäva en detaljplan om de bedömer att den strider mot någon av de överprövningsgrunder som Länsstyrelsen har att bevaka (exempelvis att kommunen inte har tagit nog hänsyn till ett riksintresse).

11. Laga kraft

Om detaljplanen inte upphävs eller överklagas eller om överklaganden avslås i de högre instanserna vinner detaljplanen laga kraft. Det betyder att detaljplanen är den gällande regleringen av markanvändning och byggande inom området. Planprocessen är då avslutad. Nu tar ofta bygglovsprocessen vid och gator, torg och parker börjar byggas.

Överklaga ett beslut

Ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Den som vill överklaga måste också ha lämnat synpunkter på planen senast under granskningstiden.

Du skickar in ditt överklagande till kommunen som skickar det vidare för prövning hos mark- och miljödomstolen.

Mer information om överklagande finns på Boverkets hemsida.