Köldmedier

Om din verksamhet hanterar köldmedier finns det särskilda regler att ta hänsyn till.
Sidans innehåll
Köldmedier är ett samlingsnamn för ämnen som används för att transportera värme från en kallare till en varmare plats. Köldmedier används bland annat i anläggningar för luftkonditionering, värmepumpar, kylskåp och frysar.

Vad är köldmedier och hur påverkar de klimatet?

Många av de köldmedier som används i dag är fluorerande växthusgaser (f-gaser). Dessa ämnen kan ha en stor klimatpåverkan om de läcker ut till atmosfären eftersom de bidrar till växthuseffekten. Vissa typer av köldmedier kan även innehålla ämnen som bryter ner ozonskiktet som skyddar oss från UV-B strålning.

Koldioxidekvivalenter och GWP

Koldioxidekvivalenter (CO2e) är ett sätt att ange hur stor växthuseffekt ett utsläpp av en växthusgas har i jämförelse med utsläpp av samma mängd koldioxid (CO2).

GWP står för Global Warming Potential och GWP-faktorn anger hur mycket ett kilo av en växthusgas påverkar klimatet i jämförelse med ett kilo koldioxid.

Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man jämföra enskilda gasers bidrag till växthuseffekten. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppet (kg) av en växthusgas med gasens GWP-faktor.

Du kan se mer i Naturvårdsverkets köldmedieförteckning.

Även små mängder av dessa ämnen kan orsaka stor skada. Det är därför viktigt att dessa köldmedier inte läcker ut. För att förhindra detta finns regler och bestämmelser om köldmedia som gäller i hela EU.

Kontroll av köldmedier

Läckagekontroll ska utföras regelbundet med bestämda intervall samt vid exempelvis nyinstallation eller reparationer. Hur ofta den regelbundna läckagekontrollen ska göras beror på aggregatets storlek och vilken klimatpåverkan gasen har.

Verksamhetsutövaren är även skyldig att utföra återkommande kontroll av sin köldmedieutrustning. Kontrollerna ska dokumenteras.

  • Se till att köldmedieaggregaten blir kontrollerade inom fastställda kontrollintervaller av en certifierad kylentreprenör.
  • Kontrollanten ska skriva en rapport över genomförd kontroll.
  • Om den totala köldmediemängden är 14 ton koldioxidekvivalenter, eller mer, ska resultatet av kontrollerna skickas till kommunens avdelning för bygg och miljö senast den 31 mars efterföljande år. Detta enligt 15 § i Förordning (2016:1128) om fluorerande växthusgaser.

Hur ofta ska kontroll göras?

Intervallet beror på köldmediets koldioxidekvivalenter (CO2e) enligt tabell nedan:

  • 5-49 ton: CO2e ska kontrolleras 1 gång per 12 månader
  • 50-499 ton: CO2e ska kontrolleras 1 gång per 6 månader
  • 500 ton eller mer: CO2e ska kontrolleras 1 gång per 3 månader

Utrustning som innehåller mer än 500 ton koldioxidekvivalenter måste ha ett läckagevarningssystem installerat. Läckagevarningssystemet måste då kontrolleras minst var tolfte månad för att garantera att det fungerar.

Om ett läckagevarningssystem finns installerat, dubblas intervallet mellan läckagekontrollerna. Till exempel krävs för en produkt som innehåller f-gas motsvarande 5 ton CO2e endast läckagekontroll vartannat år, i stället för varje år.

Undantag från krav på återkommande kontroll

Utrustning som är hermetiskt sluten (ett slutet system där alla enheter är helt täta) ska vara uppmärkt som hermetiskt sluten och det är krav på periodisk läckagekontroll om:

  • fyllnadsmängden är 10 ton CO2e eller mer av fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I (EU förordning 2024/573), eller
  • fyllnadsmängden är 2 kg eller mer av fluorerade växthusgaser som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga II, avsnitt 1 (EU förordning 2024/573).

Utrustning som innehåller köldmedium som inte omfattas av förordningen, exempelvis kolväten (som propan), koldioxid och ammoniak, har inga krav på periodiska läckagekontroller och omfattas inte heller av krav på information innan installation.

Installation och skrotning

Kommunen ska informeras i god tid innan man installerar eller konverterar ett aggregat med 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer köldmedia. Vi har då möjlighet att ge synpunkter på exempelvis val av köldmedia. Det är varje enskilt aggregats mängd av köldmedia som avgör om rapportering behöver göras och inte anläggningens totala köldmediemängd.

Verksamhetsutövaren ska även informera kommunen om ett aggregat skrotas. Information om installation och skrotning ska lämnas senast den 31 mars efterföljande år.

Avgift

Vid granskning av kontrollrapport för anmälningspliktiga anläggningar tas en tillsynsavgift ut enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige.

För verksamheter som redan betalar årlig avgift tas ingen extra avgift ut vid granskning av köldmedierapporten.

Vad säger lagen?

Köldmedia regleras i följande svensk lagstiftning och EU-lagstiftning:

  • Förordning (SFS 2016:1128) om fluorerade växthusgaser.
  • Förordning (2016:1129) om ozonnedbrytande ämnen.
  • Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser.
  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ner ozonskiktet.
  • Vissa överträdelser av köldmediebestämmelserna är belagda med miljösanktionsavgift. Läs mer i förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.

Mer information

Myndigheter och branschorganisationer har tillsammans startat en oberoende webbsida där det finns mer information.

Där kan du också hitta ett verktyg som hjälper dig att räkna ut vilket kontrollintervall som blir aktuellt för din anläggning.

Senast uppdaterad 1 oktober 2026