Ärendet kommer in
Beslutsprocessen börjar med att ett ärende kommer in till kommunen. Det finns många olika sorters ärenden, till exempel motioner från politiker eller skrivelser från privatpersoner, myndigheter, företag eller tjänstepersoner inom kommunen.
Kommunen registrerar datum när ärendet kommer in och ger ärendet ett diarienummer. Diarienumret är unikt för varje ärende för att de lätt ska kunna hittas. Alla ska kunna se vilka ärenden som kommit in till kommunen.
Ärendet bereds och beslutas
Ärendet lämnas till en handläggare (anställd tjänsteperson) som ansvarar för att det bereds. Beredning innebär att ärendet utreds och att de underlag som behövs för att fatta beslut tas fram.
Ibland får en tjänsteman i kommunen fatta beslut och ibland behöver ett politiskt beslut fattas. Om det behövs skickas ärendet på remiss till andra instanser som får lämna synpunkter. Det är ärendetypen som avgör vilken politisk instans som fattar beslutet.
Beslutet meddelas
När ett beslut är fattat skickas det till den som berörs av det. På kommunens officiella anslagstavla meddelar kommunen att beslut är fattade och när det gjordes. Vad som är bestämt går att läsa i nämndernas, kommunstyrelsens och fullmäktiges protokoll. Sedan avslutas och arkiveras ärendet. Den som vill ta del av handlingarna i ett ärende efter att det avslutats kan kontakta kommunens arkiv.
Överklaga beslut
Du kan överklaga om du tycker att ett felaktigt beslut är taget inom kommunen. Om du överklagar ett beslut som gäller en enskild person kallas det att göra ett förvaltningsbesvär. Du har tre veckor på dig att överklaga, efter att du fått beslutet.
Du kan överklaga ett kommunalt beslut om du anser att kommunen har fattat ett beslut som den inte har rätt att fatta. Det gäller också om du anser att själva beslutet bryter mot någon lag. Det kallas att göra ett kommunalbesvär eller en laglighetsprövning.
Överklagan ska göras skriftligt. I överklagan skriver du vilket beslut du vill överklaga och varför du tycker att beslutet är fel.