Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. Invasiva arters negativa effekter på ekosystem, jord- och skogsbruk, infrastruktur samt människors och djurs hälsa, kan medföra stora ekonomiska kostnader.
Invasiva främmande arter i Sverige
I Sveriges natur finns idag över 2 000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. Många av dessa, till exempel jätteloka, jättebalsamin, parkslide, vresros, sjögull, vattenpest och mördarsnigel orsakar redan nu stora kostnader i form av skador och årlig bekämpning.
Invasiva främmande arter i Kronoberg
Några exempel på främmande arter som är vanliga i Alvesta och Kronobergs län är:
Sjögull
Vattenväxten sjögull har en stor förmåga att anpassa sig till olika livsmiljöer, den sprider sig framför allt vegetativt men även med frö.
Sjögull är en flytbladsväxt som som ursprungligen kommer från Centraleuropa och Asien som invaderat våra vattendrag på senare tid. Den introducerades avsiktligt som prydnadsväxt under slutet av 1800-talet men idag är den spridd i södra Sverige och utgör ett hot som snabbt koloniserar nya vattenområden.
I Kronobergs län har den framför allt etablerat sig i de södra delarna av sjön Åsnen och i Brändeborgsfjorden, Hönshyltefjorden och Granödammen. Den finns även i några mindre sjöar inom länet bland annat i sjön Fräjen högst upp i Lagans vattensystem.
Växtdelar som lossnar kan spridas med strömmar till nya platser där de slår rot och ger upphov till nya kolonier. Sjögull växer på vattendjup från noll till drygt tre meter, vilket innebär att stora delar av en sjö helt kan växa igen. En allmän uppmaning är att undvika områden med sögull vid vistelse på sjön eller i dess strandzoner.
Tänk på att:
- Kör inte båt eller paddla kanot genom eller i nära anslutning till kolonier med sjögull.
- Fiska inte i eller nära sjögullsbestånd. Simma inte i bestånden, det kan vara farligt eftersom växtligheten är mycket tät.
- Växten får inte spridas till andra sjöar eller vattendrag. Flytta inte växten och var försiktig när du flyttar båtar, kanoter, fiskeredskap med mera från ett vatten med sjögull till andra vattenområden. Rengör noga så att inga växtdelar från sjögull flyttas med.
- Om du har sjögull i din damm får den inte flyttas till andra vattenområden.
Hör av dig till Länsstyrelsen Kronoberg om du vill ha råd och hjälp med att bekämpa växten. Nya förekomster av sjögull rapporteras till Länstyrelsen.
Jättebalsamin
Jättebalsamin kommer ursprungligen från Himalaya och togs till Sverige som trädgårdsväxt och för biodling men etablerade sig snabbt i svensk natur. I dag finns jättebalsamin i stort sett i hela Sverige.
Arten är ettårig och sprids oavsiktligt, med människor eller fordon som har arbetat i jord som innehåller frön och via vattendrag. Det räcker med en lätt beröring på den mogna frökapseln för att jättebalsamin ”explosionsliknande” ska sprida sina frön.
Jätteloka (Björnloka)
Jättelokan introducerades i Sverige som trädgårdsväxt under sekelskiftet 1800–1900-talet. Jättelokans frön sprids med vatten och vind och även via oss människor genom att frön kan fastna i bildäck, på kläder eller följer med jord som grävts upp och flyttats.
Arten är flerårig och har en långlivad fröbank. Detta innebär att jättelokans frö kan ligga vilande i marken länge, upp till sju-åtta år, innan de gror. För att bli av med jätteloka, är det därför nödvändigt med upprepade insatser.
Blomsterlupin
Blomsterlupin är en populär trädgårdsväxt från Nordamerika som sprider sig i längs vägrenar där de gör tillvaron svår för många ängsarter. Det är en snabbväxande, flerårig art som sprider sig effektivt med frön, men även genom underjordisk jordstam. Eftersom blomsterlupin är en kvävefixerande art ökar kvävehalten i jorden där den växer, vilket kan påverka omgivande flora som trivs i mager jord. Blomsterlupin konkurrerar även ut övrig flora genom att de skuggar lågväxande arter.
Parkslide
Parkslide kommer ursprungligen från östra Asien och förekommer naturligt i bland annat Japan, Kina och Korea. Arten växer ursprungligen i vulkanbranter och tål både mycket höga och mycket låga temperaturer. Den kom till Sverige som trädgårdsart men har nu etablerat sig framför allt utmed vägar, ledningsdragningar och i bebyggda områden.
Parkslide är en flerårig ört med bambuliknande stammar och underjordiska utlöpare som bildar stora bestånd. Parkslide har en mycket stor spridningskraft och kan snabbt ta över stora områden. Det är nästan omöjligt att bekämpa parkslide och därför är det mycket viktigt att stoppa spridning en av arten.
Växten sprider sig med mycket små rot till och växtdelar och åtgärder kan trigga växten att skjuta sidoskott. Gräv inte och flytta inte på jord där det växer eller har vuxit parkslide. Det är viktigt att ta reda på hur man ska hantera parkslide innan man rör i beståndet.
Ibland är det bättre att låta beståndet vara om det inte utgör ett stort problem på växtplatsen. Innan du gör något läs Naturvårdsverkets vägledning.
Ditt ansvar som fastighetsägare
Fastighetsägare har ett eget ansvar att vidta åtgärder om det finns EU-listade invasiva främmande arter på den egna fastigheten. Landlevande ryggradsdjur och vattensköldpaddor är undantagna, Jägarförbundet ansvarar för dessa arter på uppdrag av Naturvårdsverket.
Ansvaret gäller för alla som äger fastigheter, det vill säga:
- privatpersoner
- kommunala och statliga fastighetsägare
- bolag som äger fastigheter
Kommunens ansvar
Vi på Alvesta kommun ansvarar för att bekämpa invasiva arter i parker och allmänna ytor. Kommunen är också ansvarig för avfallshanteringen och att invasiva främmande växter hanteras på rätt sätt.
Rapportera in invasiva arter
Om du ser en invasivt främmande art, kan du rapportera in det. På Naturvårdsverkets finns information om hur du går till väga.
Vad gör jag med avfallet?
Det är viktigt att hantera avfallet från invasiva främmande arter på ett säkert sätt för att förhindra ytterligare spridning. Lägg aldrig invasiva arter i komposten.
Gör så här
- Lägg växterna i dubbla sopsäckar
- Förslut väl
- Släng påsarna bland brännbart avfall
Vid transport är det viktigt att avfallet transporteras väl förslutet för att förhindra spridning. Lämna gärna avfallet på någon av våra återvinningscentraler. De ska då läggas i kärlen för brännbart avfall.