Ofta behöver du söka bygglov om du ska göra yttre förändringar på en kulturhistorisk byggnad. Det för att bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan också skyddas av bestämmelser i detaljplaner eller i så kallade områdesbestämmelser (q-märkt). Skyddet handlar då oftast om att bevara en byggnads yttre attribut eller ett områdes karaktär.
Våra kulturmiljöer förändras kontinuerligt och vad som anses vara en värdefull kulturmiljö ändras i snabb takt. Enligt plan- och bygglagen ska man hantera alla byggnader varsamt och om en byggnad är särskilt värdefull får den inte förvanskas. Det gäller även om den inte är skyddad i någon detaljplan eller om det handlar om en åtgärd som inte är bygglovspliktig.
Riktlinjer för byggnadsutformning
Efter en kulturhistorisk undersökning av tätorterna Alvesta, Moheda och Vislanda har Alvesta kommun tagit fram riktlinjer som stöd vid plan- och bygglovsärenden där.
Det finns två nivåer för riktlinjerna. Dels en generell som gäller för hela tätorten och dels en detaljerad för specifika byggnader, bebyggelsegrupper och miljöer. Ambitionen är att de värden som pekats ut kan göra fastighetsägare och boende stolta över sin miljö och även hjälpa i bedömningen om vilka åtgärder som kan bidra till att förstärka kulturhistoriska miljöer.
Begrepp och riktlinjer
För att bedöma utpekade värden används tre nivåer av bevarandevärden. De här nivåerna ska göra det lättare att tolka de kulturhistoriska värdena och även förenkla kommunikationen med fastighetsägare och andra.
Nivåerna definieras såhär:
1. Ska bestå, har högt bevarandevärde.
Mycket höga värden. Förändringar som leder till att uttrycken försvagas ska inte tillåtas.
2. Bör bevaras, har bevarandevärde.
Värden som inte bör förändras betydligt.
3. Bör behandlas varsamt.
Vissa förändringar är möjliga, men förändringar av huvudsakliga strukturen bör undvikas.