Vanliga frågor och svar om familjerätt

Vanliga frågor om familjerätten

• Mitt barn har fyllt tolv år, får han/hon själv bestämma vart han/hon ska bo?

  Nej, var barnet ska bo är alltid en fråga för vuxna. Kan inte föräldrarna komma överens blir det domstol som avgör.

  Barnet får med stigande ålder och mognad mer inflytande över sin situation och barns vilja tillmäts förstås större och större betydelse inför besluten, men det är alltid vuxna som avgör.

• Hur får jag ensam respektive gemensam vårdnad?

  Om någon av er föräldrar har ensam vårdnad och ni är överens om att det bästa för barnet är att ni har gemensam vårdnad finns möjlighet skriva juridiskt bindande avtal. Det är också möjligt om man har gemensam vårdnad och anser det vara bäst för barnet om den ene föräldern har ensam vårdnad. Detta kan vara till barnets bästa till exempel om den ene föräldern inte har möjlighet att utöva vårdnaden.

  Avtal skrivs i den kommun där barnet är folkbokfört. Oftast pratar familjerätten även med barnet och ger information om vad avtalet innebär.

  Om ni inte är överens om vårdnaden finns möjlighet till samarbetssamtal hos familjerätten

  Om ni inte blir överens efter samarbetssamtal eller om samarbetssamtal inte kan genomföras kan man vända sig till tingsrätten och göra stämningsansökan mot den andre föräldern. Enbart domstol kan fatta beslut om vårdnaden mot den ene förälderns vilja.

• Vi har svårt att komma överens och jag är rädd att det går ut över barnen/barnet. Vad ska jag göra?

  Det går även att få hjälp att skiljas på ett ”bra” sätt. Om föräldrar har svårt att komma överens om barnens situation kan de kontakta familjerätten för råd, stöd och samarbetssamtal.
  All forskning är entydig med att barn far illa när föräldrarna är i konflikt. Ju längre tid det pågår desto mer far barnet illa.
  En separation innebär för de flesta en stor sorg och ett misslyckande. Man har en gång älskat varandra och haft förhoppningar om ett gemensamt liv. Separationen framkallar hos många en krisreaktion. De flesta klarar sig igenom krisen, går vidare och kan samarbeta om barnen medan andra har större problem.

• Vårt barn bor hos mig men vi har gemensam vårdnad, kan jag flytta vart jag vill med barnet?

  Att flytta i närområdet så att det inte påverkar barnets kontakt med den andre föräldern brukar inte vara något bekymmer. Vill man flytta så långt att det har konsekvenser för barn och den andre föräldern är det förstås ett beslut som man måste prata om och hitta lösningar kring.

  Har ni svårt att komma överens kan ni få hjälp med samarbetssamtal. För att barnet ska folkbokföras på ny adress krävs båda föräldrarnas underskrift

• Vi har fått barn och är inte gifta, hur gör vi?

  Så länge ni är 18 år, är eniga om att barnet är ert gemensamma och är folkbokförda i Sverige kan ni bekräfta ert föräldraskap/faderskap digitalt direkt till Skatteverket

• Jag tror inte att jag är pappa till barnet vi fått i äktenskapet, hur gör jag?

  Kontakta familjerättsenheten. Familjerättsenheten gör först en förhandsbedömning, vilket innebär att vi tar reda på om det finns några fakta som styrker att barnet har ”fel” far.
  Om det inte finns fakta som styrkeratt barnet har ”fel” far så inleder vi inte någon utredning. Annars inleder vi en utredning och DNA-undersökning för att säkerställa släktskapet. Resultat av DNA-undersökningar är nästan hundraprocentigt säkra.

• Vi är ett samkönat par, hur blir den som inte föder barnet juridisk förälder?

  Om insemineringen har gjorts vid en godkänd sjukvårdsinrättning (både i Sverige och utomlands), skriver ni föräldraskapsbekräftelse hos familjerätten
  Om insemineringen har gjorts utomlands, till exempel i Danmark, men inte vid någon godkänd sjukvårdsinrättning eller om insemination har skett privat kontaktar ni familjerätten. Familjerätten gör då en faderskapsutredning som, om faderskapet inte kan fastställas, läggs ner av socialnämnden. Efter nerläggningen kan den som inte är juridisk förälder ansöka om adoption hos tingsrätten. Tingsrätten begär då en utredning/yttrande av socialnämnden. Den här utredningen görs också av familjerätten

• Hur anmäler jag och ändrar mitt barns efternamn?

  Du anmäler och ändrar ditt barns efternamn hos folkbokföringen på Skatteverket.

  Om ni som föräldrar inte är gifta med varandra måste faderskapet eller föräldraskapet fastställas innan faderns efternamn kan registreras för barnet.

  Om ni som vårdnadshavare inte anmäler något efternamn inom tre månader från barnets födelse får barnet mammans efternamn.

  Om ni inte kommer överens om vilket efternamn barnet ska ha får ni vända er till tingsrätten, som tar beslut efter en utredning på familjerätten.

• Vi vill adoptera ett barn från utlandet, hur ska vi göra?

  Börja med att ta kontakt med familjerätten och boka in ett informationssamtal.

  I korta drag gäller detta:

  • För att få adoptera tillsammans behöver ni vara gifta eller sambo.
  • Ni måste ha fyllt 18 år.
  • Innan familjerätten börjar utreda era möjligheter att adoptera måste ni ha gått en utbildning för blivande adoptivföräldrar.