Radon

Radon är en gas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. När radongasen sedan i sin tur sönderfaller bildas radioaktiva metallatomer, så kallade radondöttrar. Radondöttrarna följer med inandningsluften ner i lungorna och strålningen som de avger kan skada både lungor och luftrör.

Radium finns naturligt i marken och gasen som bildas kan ta sig upp till markytan och in i byggnader. Radon förekommer även i en del byggnadsmaterial och i vatten främst från bergborrade brunnar.

Rikt- och gränsvärden för radon

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten allmänna råd ska halter över 200 Bq/m³ radongas betraktas som en olägenhet för människors hälsa.

Dricksvatten betecknas som otjänligt vid radonhalter över 1000 Bq/l och tjänligt med anmärkning vid radonhalter över 100 Bq/l.

Mätning av radonhalten

Mätning i luften

Mätning av radongashalten i inomhusluft sker med små mätdosor som placeras ut i hemmet. Mätningen ska göras under eldningssäsongen, det vill säga från 1 oktober till 30 april.

Beställning av mätdosor för radonmätning kan göras genom att kontakta något av de laboratorier som är ackrediterade för mätning av radon i inomhusluften. 

För att hitta ackrediterade laboratorier som utför radonmätningar kan ni besöka Swedacs webbplats

För att mätningen ska ge ett bra resultat (med årsmedelvärde) behöver mätningen ske under minst 2 månader.

Korttidsmätning

Om du behöver en mätning snabbt, till exempel om du ska sälja eller köpa ett hus, finns en så kallad rådgivande korttidsmätning. Den kan ta mellan två och tio dygn och utförs på liknande sätt som en långtidsmätning. En korttidsmätning är dock inte lika tillförlitlig som en långtidsmätning.

Mätning i vattnet

För mätning av radon i vatten läs mer under provtagning av egen vattenbrunn.

Markradon

Den största mängden radon kommer från marken. Alunskiffer och uranrika graniter kan innehålla relativt höga halter av radium. Mark som grus- och rullstensåsar har en stor luftgenomsläpplighet och släpper därmed lättare igenom radon i jämförelse med exempelvis lera.

Radon kan också ansamlas vid tjocka lager av sprängsten eller jordfyllning under hus. Husets konstruktion har också stor betydelse. Radon från marken skyddar man sig ifrån bland annat med ökad ventilation i husgrunden.

Kartering av markradon

I Alvesta kommun har det gjorts en heltäckande kartering med avseende på förekomsten av markradon. Den har resulterat i en klassificering där kommunens yta har delats in i områden med hög-, normal- respektive lågriskområden för markradon (karta finns till höger).

Större delen av kommunens yta bedöms som normalriskområde. Den sydligaste delen av kommunen samt spridda områden i kommunens västra och nordvästra kant klassas dock som högriskområden.

Kartläggning har också gjorts av områden där det finns en ökad risk för höga halter radon i berggrundens vatten. Det handlar då främst om områden med smala sprickzoner i berggrunden som framförallt löper i nord-sydlig riktning genom kommunen.

Radon från byggnadsmaterial

Radon från byggnadsmaterial finns främst i hus byggda av blåbetong. Blåbetong har använts främst som mellanväggar men även som bjälklag och bjälklagsfyllning i hus byggda mellan 1929-1975. I dessa hus kan det vara särskilt viktigt att mäta radonhalten. Genom att öka luftombytet i huset kan man drastiskt få ned radonhalten som kommer från blåbetong.

Radon i dricksvatten

Grundvattnet i en del områden har höga halter av radon. Djupborrade vattenbrunnar i berg kan då ge radon i dricksvattnet. Det är främst inandning av vattendroppar vid duschning och liknande som kan vara hälsofarligt. En hög radonhalt i vattnet kan ofta även ge en högre radonhalt i inomhusluften. Man kan minska radonhalten i vattnet genom att lufta vattnet med en så kallad radonavskiljare.