Styrdokument

Vad säger styrdokumenten?

De styrdokument, alltså lagar och förordningar som gäller för grundskolan är:

  • skollagen 
  • grundskoleförordningen
  • läroplanen Lpo 94
  • kommunens skolplan 2004-2008

Samtliga styrdokument reglerar rätten till särskilt stöd för elever i behov av det. 

Skollagen

I skollagens första kapitel sägs att:
"I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd". Denna regel gäller alla delar av det offentliga skolväsendet.

Förskoleklassen:
"Särskilt stöd ska ges till barn som behöver det"

Grundskolan:
"Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet" 

Grundskoleförordningen

I grundskoleförordningen finns föreskrifter om grundskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen.

Åtgärdsprogram
"Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat sätt framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet."

Stödundervisning
"En elev skall ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd."

"Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en särskild undervisningsgrupp.

Läroplanen Lpo 94

Läroplanen gäller för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Den ger riktlinjer och ställer upp mål för alla delar av verksamheten.

Skolans värdegrund och uppdrag
"En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevers olika förutsättningar och behov. Det finns olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen för utbildningen. Därför kan aldrig undervisningen utformas lika för alla."

Kunskaper
Alla som arbetar i skolan skall
"uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd"

Läraren skall
"stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter"

Rektor har ansvaret för att
"- undervisningen och elevvårdsverksamheten utformans så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver
- kontakt upprättas mellan skola och hem om det uppstår problem och svårigheter för elever i skolan
- resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör."

Alvesta kommuns skolplan 2004-2008

I skolplanen står:
"Skolan ska organiseras flexibelt så att elever kan gå igenom kurser på kortare eller längre tid än den gängse. De som är i behov av särskilt stöd får tidigt en kartläggning av sina möjligheter och svårigheter inför fortsatta specialpedagogiska insatser."
Ett av de mål som ställs upp är att
"Den specialpedagogiska kompetensen förstärks i förskolan, grundskolan och på gymnasiet"

 

Betyg

Vad som gäller för betyg finns reglerat i Grundskoleförordningen kap 7. För varje ämne finns en kursplan med mål som fastställts av regeringen. Dessa finns samlade i "Grundskolan - Kursplaner och Betygskriterier" (Skolverket 2000).
Grundskoleförordningen säger att:
"Betyget Godkänd skall motsvara de mål som eleverna enligt kursplanerna skall ha uppnått i ämnena i slutet av det nionde skolåret. Statens skolverk skall fastställa betygskriterier för betygen Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Betygskriterierna skall precisera vilka kunskaper enligt kursplanerna som krävs för respektive betyg.
Om det finns särskilda skäl får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven skall kunna nå ett visst mål”.(GrF 7 kap 8 §)
Som särskilt skäl kan alltså dyslexi räknas, eftersom det definieras som funktionshinder.
Kriterier för betygen Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd preciseras i Skolverkets författningssamling. Även när det gäller dessa betyg kan särskilda skäl finnas att bortse från vissa kriterier.
”Om särskilda skäl föreligger kan läraren bortse från enstaka kriterier. Med särskilda skäl avses här funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att uppfylla kraven för ett visst kriterium”. (SKOLFS 2000:141)
För betygsstegen Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd gäller också allmänt att ”särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier”. (SKOLFS 2000:141)
Dessa särskilda skäl kommenteras i Skolverkets skrift Bedömning och betygssättning sid 53 punkt 31

"Många av de frågor som Skolverket får handlar om bedömningen av elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. För en sådan elev tar det lång tid att läsa en text och att uttrycka sig skriftligt.

Men läs- och skrivsvårigheter kan också få följdverkningar för elevens studier i allmänhet. Inte minst ligger läsning till grund för en stor del av lärandet. Mål och kriterier som ställer krav på förmågan att läsa och skriva kan då vara exempel på sådant som läraren kan bortse från vid betygssättningen.

Undantagsbestämmelserna är dock inte till för att rent allmänt göra det möjligt för läraren att bortse från mål som ska uppnås och kriterier som gäller för ett högre betyg. Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t. ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital bok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms."

Ansvarig för sidan: Peter Lantz